Jag visste först inte alls vad jag skulle skriva angående beskedet att Seremedy kommer att splittras, men jag ska försöka hålla mig relativt kortfattad och saklig så att detta inte blir den novell utav känslor och tankar som jag skulle kunna skriva. Är så otroligt glad över hur långt vi faktiskt kom som band på så kort tid, och det har fått mig att inse att allt är möjligt! Seremedy var mitt liv i över tre års tid. De flesta som känner mig vet hur mycket tid som jag har spenderat, och jag ångrar inte en sekund. Ni ska få veta varför:

Många berättar för mig att Seremedy räddat deras liv. Jag vill att ni vet om att det också räddade mitt. Det är svårt för många som har fått höra det innan att tänka sig och det förstår jag, men två månader innan jag gick med i bandet så försökte jag ta mitt liv. Jag vill inte gå in mer på detaljer rörande detta just nu utom att ni vet att jag lever med djupa depressioner och grov ångest, men när jag sedan låg där på sjukhuset så bad jag tyst för mig själv efter en anledning till att leva.
Jag sa åt mig själv att om jag fick det så lovade jag göra allt för den enda anledningen. Bara jag fick chansen att förändra och hjälpa andra på ett sätt som jag själv skulle ha behövt så skulle det vara nog för att hjälpa mig själv.

Jag gav verkligen Seremedy allt, och även fast vi inte finns kvar som grupp längre så står jag här och blickar tillbaka över allting som vi har uppnått tillsammans och alla människor som vi har berört.
Det kommer aldrig att försvinna.
Jag har kvar mina vänner i bandet, de goda vänner som jag har fått på vägen, de som har funnits där sedan innan och stöttat mig och inte minst alla de vänner som jag har i mina fantastiska fans.
Med nya projekt i åtanke, ett klädmärke som snart öppnar, enormt med livsglädje och många fina ord ifrån alla så ser jag nu fram emot en ljus framtid!

Tack för ert oändliga stöd och tack för all den oändliga kärlek som jag får hela tiden. Jag kan (kliché-varning) inte med ord beskriva hur mycket det betyder för mig, speciellt just nu när jag verkligen behöver det. Det bevisar hur otroligt fina människor som faktiskt omger mig. Ni har visat mig att det finns så mycket att kämpa för och varje dag så ger ni mig mer än jag någonsin hade kunnat drömma om den där natten på sjukhuset.
Min önskan gick verkligen i uppfyllelse. Åter igen – Tack!